Läste ett gammalt blogginlägg på min gamla blogg.....
Utan att jag får möjlighet att stanna upp och andas. Eller kanske jag ska säga, utan att jag tar mig tiden att stanna upp och andas. Och det är då som det börjar bli farligt! Jag har insett den sista tiden att jag har tappat en del av de där sakerna som jag lärde mig för några år sedan att använda. Jag måste hitta tillbaka till dem för att överleva. Det händer så mycket och utan de där vilopauserna och tillfällena att reflektera så kommer jag att köra slut på mig själv. Och det vill vi ju inte.
Insåg när jag läste det att det gäller samma sak nu. Vi har startat upp ett nytt team på jobbet och just nu snurrar allt på i en himla fart och jag känner att jag inte hinner med riktigt. Stress, spänningar och en förkylning som dessutom inte vill ge med sig riktigt. Det gäller att hitta tillbaka till det där som jag kunde göra för några år sedan. Första steget den här gången blir att ta sig tillbaka till gymmet igen. Och även om det inte blir så mycket mer än en halvtimme på cross-trainern imorgon så blir det iaf en stund att återhämta sig på. Något som är otroligt värdefullt. Sen tror jag att bara att man är medveten om det och lyfter det till ytan kan göra så mycket mer nytta än att bara köra huvudet i sanden och fortsätta och köra på i 150 knyck.
