Ta hand om era nära och kära

Ibland tar man nog sina nära och kära för givna. De kommer ju inte att finnas där för alltid. Och det kan hända saker snabbt om man inte är uppmärksam. Max och jag hade hans föräldrar på besök på långfredagen och jag höll som bäst på i köket när telefonen ringde. När jag hör pappa berätta att mamma har ramlat nerför källartrappan blev jag alldeles kall och fick hjärtat i halsgropen. Den där trappan är i sten och hon hade ramlat nerför nästan hela trappan. Nu hade hon tur i oturen så det blev "bara" två brott på vänstra foten, en bula i pannan med en fin blåklocka som följd och så slog hon i ryggen. Huvudet klarade sig och ingen hjärnskakning. Det kunde ha gått mycket, mycket värre. Sen är min mamma en aning envis....så hon hade släpat sig upp, in genom dörren och till en av fåtöljerna i vardagsrummet. Där hade hon satt sig och tagit en handduk för att stoppa blodet i pannan och läst en bok! Inte ett telefonsamtal till pappa för hon trodde ju inte att det var så farligt. Det var väl först när hon reste sig och inte kunde stödja sig på foten som hon förstod att det var brutet. Så det blev ambulansfärd till sjukhuset och nu är det fint gipsat. Nästan två dygns sömn har gjort henne mycket piggare och för oss andra känns det en aning lättare. 
Det var liksom självklart för mig och Max att åka hit ner och fira påsk. Vi har alltid haft nära kontakt med varandra och ställt upp för varandra så det fanns inget annat alternativ. De har funnits där för mig så jag vill så klart finnas där för dem. Sedan märktes det på pappa att han behövde ha något annat att göra och tänka på igår. Han var aningen nervös över att mamma hela tiden sov. Men enligt min mening var/är det den bästa medicinen efter en sådan här händelse. Kroppen behöver återhämta sig. Och det märks idag att hon behövde den tiden på sig att återhämta sig. 
 
Det är skönt att solen skiner och att det blev så härligt varmt ute. Det gör det lättare allting. Och vi fick fira påsken på altanen. Nisse är ju med här också och han var ute på rövarstrået lite grann igår. Det är så roligt att se att han nästan är som en hund. Han följer oss gärna och han går inte så långt om man släpper ut honom någon annanstans än hemma. Det trodde jag aldrig när jag flyttade honom från lägenheten till huset. 
 
Här är lite bilder från gårdagen :-)
 
 
 
Jossan
2014-04-20 @ 13:36:07
URL: http://www.heartskippedabeat.se

Skönt att din mamma mår bättre! Vilken fin design du har på bloggen!

Svar: Ja, det är skönt! Visst är den fin. Kändes som att det behövdes något nytt just då.
Jeanette




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Nettzi's tankar

En glad tjej i mitten av trettioårsåldern som förflyttat sig i livet. Lite förvirrad i tanken ibland men gör mitt bästa att försöka reda ut dessa tankar :-) Gillar hockey, dans, heminredning, husvagnsliv, läsning och att umgås med familj, vänner och sambon.

RSS 2.0